Ja, jag har pratat ett bra tag om att jag ska byta blogg av tekniska skäl och nu har jag tagit tag i saken. Jag kommer sakna att tillhöra driftig.nu, men andra saker väger tyngre.Jag har redan rivstartat nya snygga bloggen och detta är mitt sista inlägg här, så byt ut din eventuella länk till denna blogg mot denna länk: http://veronicasvard.wordpress.com/
Det lider mot nytt år och jag har klämt ur mig en bit över 200 inlägg med en massa feminism. Hade dygnet fler timmar så skulle jag göra en liten årskrönika, men i brist på denna tid så hänvisar jag till Roya - Intersektionalens mycket välskrivna sådan.
Jag kommer fortsätta att vara åsiktsmänniska även nästa år, kan inte låta bli. Jag är fast övertygad om att världen går att göra bättre. Bloggandet kommer att fortsätta att uppröra och beröra (kanske på annan plats dock). Personligen lovar jag dock härmed att inte ha ett så överambitiöst liv som under 2008. Att arbeta heltid, studera halvtid, grunda ett forskningsprojekt, söka medel för detta och ha ett krävande obetalt styrelseuppdrag med en mängd ansvarsområden och sömnlösa arbetsnätter var att ta till i överkant. Min vän Samuel på Fi-establoggen kläckte ur sig årets motto på Almedalen som blivit vägledande: “Allt kan ju bara bli bra!”. Det har funkat - jag tog mig igenom allt jag tog för mig 2008, tack Samuel! Dessutom har jag fått flera nära vänner under året som förgyller livet för mig, hoppas ha lite mer tid för dem nästa år.
År 2009 ska jag försöka att hålla mig till att bara arbeta heltid, unna mig en riktig semester och ägna fritiden till att jobba in feminister i Europaparlamentet den 7 juni. När vi är i Europaparlamentet kan Feministiskt initiativ äntligen börja konkretisera det fantastiska politiska program (på svenska och engelska här) vi antog 2008 och som kommer bli ännu mer fantastiskt på kongressen 6-8 februari.
Jag hoppas verkligen att människorna i Gaza med omnejd också ska få ett bättre 2009. Det Europeiska Feministiska Initiativets (EFI-IFE) president Lillian Hall-French har uppmanat till omedelbara fredsförhandlingar som uppfyller kraven i FN:s resolution 1325 (UNSCR 1325) på kvinnors deltagande i fredsprocesserna. Jag och det svenska Feministiska initiativet instämmer i denna feministiska europeiska fredskör. Det måste bli ett slut på krigandet och lidandet. Våld föder våld.
Och kom ihåg att oavsett år så har varken förtrycket eller den feministiska kampen någon ålder, ett litet exempel är fallet med våldtäktsmannen som råkade på den 88-åriga kvinnans skamgrepp. Well done woman!
Underbart att läsa i dagens DN På Stan att en av Sveriges i särklass bästa komiker, Magnus Betnér, röstar på Feministiskt initiativ! Han är en av de få komikerna idag som är skicklig nog att ta in politik i humorn och inte flyter med i sexiströran som Samuel Kvist skrev om i ETC veckan. Jag har också sett att han engagerat sig mot mäns våld mot kvinnor på Facebook, där han ligger i topp 5 tillsammans med Gudrun Schyman bland rekryterarna till causen Stoppa mäns våld mot kvinnor.
Jag håller inte med Betnér i alla politiska detaljer i dagens artikel, men han är skarp och grymt rolig. Dissar allt och alla. Säger öppet att han hatar Expressen och Aftonbladet, och att nöjesjournalistiken är bedrövlig (notera att den göder hans karriär). Och när DN På Stans reporter frågar om han läser DN På Stan så svarar han buttert att han brukar bläddrar förbi den delen.
Man kan ju inte annat än garva…
Män över 65 år ratar nu sossarna och Mona Sahlin. Ingen överraskning enligt Gudrun Schyman i Aftonbladet idag. Jag är beredd att hålla med, och det får mig osökt att komma och tänka på den där kvällen jag följde med min mamma med färdtjänsttaxi och vi pratade glada i hågen över att sossarna nu äääntligen kanske skulle få en kvinnlig partiledare! Nu kanske Sverige för första gången i världshistorien skulle kunna få en kvinna som statsminister!
Nää, fy faan, väljs det en kärring till partiledare så lämnar jag partiet!
…utbrast plötsligt taxischaffisen.
Ehh, varför då? Är du engagerad sosse alltså?
…frågade jag minst sagt lite förbluffad, inte bara över det illa dolda kvinnoföraktet men även brutala brist på servicekänsla, vi var ju ändå hans kunder. Lite hyfs borde man ju kunna förvänta sig även om man “bara” är färdtjänstkund. Och kvinna.
Det var en extremt aggressiv svada som strömmade ut ur den där munnen ytterligare 10 minuter om varför gubbens sosseliv nu stod på ända och att kvinnor kom och förstörde. Att försöka gå till försvar för att halva befolkningen (inklusive hans kunder då) var åtminstone vatten värda, gjorde inte susen direkt. Det uppstod ett mindre gräl kan jag väl lugnt påstå.
När vi väl var i tryggt förvar ute ur den där läskiga bilen var det otroligt skönt att få kläcka ur sig att han precis hade bråkat med två engagerade i Feministiskt initiativ. Han rivstartade iväg. Man vet ju aldrig vad två rabiata färdtjänstfeminister kan ta sig till…
Så, om sossarna nu förlorar några gamla stofiler på vägen, så är det förmodligen en välbehövlig genomstädning av partiet innan de kan bli trovärdiga i sin ambition att vara ett feministiskt parti.
Feministiskt initiativ hade, precis som Abrahamsson påpekade i dagens förvrängda ledare, en pressträff idag. Förutom att Schyman pratade om en rad politiska frågor som vi kommer att driva i EU-valet, så presenterade Kirsti Kolthoff sig som en av de nominerade kandidaterna på feministiskt initiativs EU-lista. Kolthoff avgår nu som European Women’s Lobby (EWL) för att gå med i Feministiskt initiativ och har en rad uppdrag bakom sig inom EU och massvis med EU-kompetens.
Tillsammans publicerade de en debattartikel i Göteborgsposten idag om att Kvinnors politiska kraft kan befria Europa, och Gudrun har även tvåandra debattartiklar ute idag, en i Sydsvenskan om att jämställdhet gör världen rikare och en i Aftonbladet om att Telia kan komma att tvingas sälja sex… Och här, här och här är några andra artiklar som kommit idag.
Förutom dessa eminenta lanseringar så måste jag ju presentera det som jag själv (med god webbsupport) arbetat en hel del med sista tiden, Feministiskt initiativs internationella supportkampanj som skickats iväg runt om i världen idag:
Gå genast in på Feministsupport.com! och sprid kampanjen till alla feminister och jämställdhetsivrare runt om i världen! Använd bannern ovan på din blogg eller hemsida, eller välj en banner på det språk som passar dig bäst inne på websiten.
(Feministsupport.com är fortfarande under utveckling på sina ställen. Du vet att utan några pengar eller någon anställd personal tar saker den tid det tar! Gå därför in och donera direkt nu, direkt där!)
Det är en deppig dag för Europa idag. Den rapport som Maria Robsahm ( f.d. Carlshamre) tillsammans med assistenten Liv Öberg Nilsson arbetat på i EU-parlamentet, som belyser prostitutionen och dess hälsokonsekvenser för kvinnor i EU:s medlemsstater röstades ner idag. EU-parlamentets ledamöter blev uppenbarligen förskrämda och tysta av den kortfattade och kärnfulla rapporten, läs den. Om det beror på den höga andelen äldre män som ju också innefattar en hög andel sexköpare är svårt att sia om. Men tystnaden väcker frågor.
Det är dags för fler feminister i EU
Att konservativa män med kvinnor håller ihop syns även i alliansens misslyckade samarbete om äktenskapslagen. Den upparbetade allianspiskan Tiarafeministen skriver om idag lägger krokben för dem. Tur att det röd-gröna laget är frisinnade nog att lyfta frågan från sitt håll med en motion de kommer att få igenom.
Jämställdheten går bakåt, lite varstans faktiskt. Läs Samuels blogginlägg om att pappor tar ut färre vab-dagar idag.
Gudrun Schyman, Claes Borgström mfl skriver en debattartikel på Newsmillbloggen om att konsekvensen av att vi har en lagstiftning som erkänner att torskar exploaterar och skadar prostituerade också innebär att torskarna rimligtvis borde betala skadestånd till den prostituerade.
Det låter förståss helt logiskt, men jag vet inte vad jag tycker om det ännu.
Det är en massa värdefull statistik också i artikeln. Att väldigt många prostituerade också har blivit utsatta för sexuella övergrepp redan i barndomen är ingen nyhet, men det påverkar så klart deras “val” att sälja sex.
Jag tänker inte gå in på psykoterapeutiska analyser eller önskar någon pajkastningsdebatt här på bloggen. Den flödar fritt på annat håll. Men för att förutse kommentarer så hänvisar jag återigen till att Ja, jag tycker nuvarande sexköpslag är bra, men det betyder inte att jag tycker att det är fult med sexköp eller sexsäljande av princip eller ser det som en feministisk sanning att det alltid ska vara så. Jag tycker att den är bra av väldigt pragmatiska skäl eftersom många far illa av att sälja sex, och att legalisering inte förändrar det faktumet. Dessutom så ökar traffickingen om efterfrågan (tx pga legalisering) ökar. Lagstiftningen har precis som andra lagar en normativ effekt: färre svenska män tycker idag att det är bra att köpa sex jämfört med länder där sexhandeln är fri.
I en värld där sexköp inte förde med sig en mängd negativa konsekvenser skulle jag inte ha något emot det. Och Nej, försvarande av en sexköpslag har inget med sexmoralism att göra. Det handlar om att synen på vad som är ett fritt val och vem som har valet.
Maria Robsahm (f.d. Carlshamre) lyfter appropå ämnet en ny rapport till Europaparlamentet imorgon för omröstning. Den kommer gå att läsa från hennes hemsida.
Ibland får en höra att människor uppfattar att det är jag som feminist som skapar sterotypa könsuppfattningar. Så är det förståss inte. Feminister sätter bara ord på sån’t som vi alla gör. Läs den här artikeln tex som är som en parodi på Nina Björks Under det rosa täcket. Människor skapar könsskillnader redan innan vi blivit människor, i sin iver att det ska vara skillnad, som om vi skulle bli psykiskt sjuka om vi inte fick veta vilket kön ett barn har, som att vi inte skulle kunna bemöta barnet rätt om vi inte visste “hur”. Det “hur” är beroende av våra föreställningar om kön.
Som feminist säger jag “titta vilken könssegregering vi håller på med! låt oss få vara fria människor istället, utan pådyvlade färger, leksaker, utbildningar, yrken, löner, skatter, pensioner!”
Men det blir ingen förändring om vi inte talar om det som vi vill förändra. Clear and loud.
Jag får ofta frågan varför feminister oftast pratar om mäns våld mot kvinnor och inte arbetar för att få bort allt våld. Sällan har dessa läst vad Feministiskt initiativ egentligen driver för frågor vad gäller våld. Vi driver just väldigt kraftfullt frågan om att minska våld, både mellan nationer och mellan människor. Men att förneka att våldet främst utövas av män, det gör vi inte. Vi förnekar heller inte att män oftare förekommer i statistiken som offer för våld. Men vi påpekar att detta ofta handlar om krogvåld - en engångshändelse.
Det våld som kvinnor (och barn) utsätts för av en närstående eller före detta närstående man ser helt annorlunda ut. Det är ett upprepat sexualiserat våld ofta i många år med inslag av förföljelse. Ett våld ofta som kryper in i benmärgen, i vardagen. Ett inlägg på Unni Drougges blogg beskriver bra vad detta våld handlar om.
Jag blir uppriktigt sagt trött på tjatdiskussioner om vem det är mest synd om, dom diskussionerna döljer bara att våldet ser olika ut och har olika karraktär. Jag blir också uppriktigt trött på så’nt resonemang som Hanne Kjöllers märkliga utfall om att feminister “önskar” att alla kvinnor som blivit våldtagna ska må dåligt. Skitsnack rent ut sagt. Feminister har i massor med år just arbetat mot denna syn inom rättsväsendet. Och läs exempelvis Män kan inte våldtas eller En djävla helg för att se radikala motsatser på denna bild av feminister. För övrigt så undrar jag om hon frågat de som anser sig ha blivit “bestulna” vid en våldtäkt är just feminister? Det finns en slentrianmässighet att så snart en kvinna sagt något så är det en “feministisk åsikt”.
Det är för övrigt ett helt vrickat argument att försvarandet av den egna kroppsliga integriteten skulle vara detsamma som att förespråka “hederskultur”. Jag undrar hur Kjöller tänker sig motsatsen: är det enda rätta att låta alla ha fri tillgång till din kropp? Är det tillräckligt “opolitiskt korrekt” då? Är Kjöller nöjd då?
Alla reagerar olika på övergrepp, men att förlöjliga de tjejer och kvinnor som får ordentliga traumareaktioner efter övergrepp gör inte dessa starkare, det är verkligen att spela förövaren i händerna och utsätta kvinnan för ett förstärkt trauma, sjukskrivning, isolering, försämrad ekonomi osv. Feminister gör inte anspråk på att tala om för kvinnor hur de ska bete sig (om sådana tendenser finns så är de snarare empowermentinriktade, en uppmaning att ta kontroll över sitt liv). Feminister har dock ambitioner på att samhället tar sitt ansvar för att motverka sexuella övergrepp, och se till att de som behöver skydd och/eller stöd efter ett övergrepp får det. Det är förresten ambitioner som delas av de allra flesta som inte är uttalade anti-feminister.
Feminister har också en ambition förändra synen på att kvinnor som passiva objekt som inte vill ha sex, och förändra bilden av mannen som helt styrd av sina hormoner och tyvärr inte kan hjälpa att han begår övergrepp.
Den bild av feminism som Hanne Kjöller målar upp missar tyvärr hela den feministiska liberala visionen: att låta män som kvinnor få bli fria individer utan att styras av omgivningens könsstyrda förväntningar. Att det budskapet inte går fram beror på en allmän ovilja till att förändra som Samuel kanske skulle benämna som “slökuksmentalitet”.
Ja, så är det faktiskt i 12 av EU:s 27 medlemsländer!
I Sverige är vi idag ganska införstådda med att barnmisshandel inte är bra, och vi var också först i världen med att förbjuda barnaga 1979. Polen var paradoxalt det land som tog initiativ till barnkonventionen samma år. Den barnkonvention som FN:s generalförsamling antog 1989. Och som FN:s medlemsstater ska efterleva. Men Polen m.fl. andra EU-länder har fortfarande inte några planer på att efterleva den.
Bara i Sverige dör det fortfarande 7 barn varje år pga barnmisshandel, hur många som dör i EU vet vi inte. Hur stora samhällskostnaderna är efter alla skador, funktionshinder och psykosociala problem barnen får har vi ingen aning om. Men de är gigantiska, helt klart. Liksom det mänskliga lidandet. Och kroniskt sjuka och funktionshindrade barn är dubbelt så ofta utsatta för misshandel av en förälder. Dom barnen är min vardag som kurator.
Det är oftast män som slår barnen och ofta slår han även barnens mamma. “Familjebråk” och “familjeangelägenhet”? Nej, det är förtryck. Pojkar som växer upp och får lära sig att bli “män”.
Feministiskt initiativ anser att det är hög tid att driva frågan om ett förbud mot barnmisshandel i hela EU, vilket vi skriver om i Aftonbladet idag på FN:s internationella barndag.
Läs artikeln i Aftonbladet. Den längre varianten av artikeln finns här.
Läs även intressant artikel om alternativ pappabild.
Läs för bövelen inte den här artikeln…
Åhhh, vad uppfriskande med radikala feminister som tar lagen i egna händer! Det Fi-rosa gänget i indiska Gulabi Gang slår ner hustrumisshandlare på gatan, tvingar polisen att ta emot våldtäktsanmälningar (vilket de annars vägrar) och ser till att även flickor får utbildning.
Den Fi-rosa motståndsrörelsen växer globalt och jag kan bara sitta här och systerligt heja på från prydliga Sverige! You Go Grrrls!
Här är ett annat argument i djursex-debatten förresten, spridningen av djurporr. Aftonbldet kör hårt på feministtemat idag och har även en intressant debattartikel om porrens biverkningar på ungas syn på sex. Jag tänker in gå in i porrdebatten här idag, men konstaterar att den generellt är enfaldig och trist. Porren alltså.
Regeringens höstbudget har tydligen inte hottat upp deras opponionssiffror som de säkert hoppats på. Men fortfarande inte ett knyst i media om att löneskillnaderna mellan könen ökat… Tyvärr så serverar pressen moderaternas larviga slogans om att “Anna, sjuksköterska, tjänar 200 kr på skattesänkningarna”. I relation till hyreshöjningarna? I relation till att män som redan tjänar tusenlappar mer tjänar betydligt fler hundralappar och tusenlappar på skattesänkningarna? Okritiska svenska journalister.
Ojämställdheten i Sverige ökar på flera plan. I Sverige är det inte så intressant just nu, men internationellt så väcker det intresse att Sverige inte alls är “jämställdhetens förlovade land”. I och med att Stieg Larsson-trilogin med titlar “Män som hatar kvinnor” exporteras världen över så visas Sveriges smutsiga baksida också upp.
Tjejer som bloggar får mycket skit. Det spelar ingen roll om du skriver om harmlöst mode eller har såna här pretentiösa politiska bloggar som jag har. En del killar bara måste håna och hata. Så länge de kan vara anonymt fega och göra det utan att stå upp för vilka de är. Det sista dom är, är tuffa.
Det finns en grupp människor i Europa som ständigt trackasseras. I Italien hänvisas de till lägerområden där kommunen tvingar dem att skriva på kontrakt på att de inte får ta emot gäster på natten. 600 personer får dela på en vattenslang till dusch som ligger utanför området, utanför tryggheten och taggtrådarna. Då och då bränns lägerområdena ner av nazister.
Denna utsatta grupp tvingas nu också till etnisk registrering och har de otur att bo i fel kommun så får de ID-kort som det står Campo Nomadi på. Så att alla ska veta att att de är romer. Som om de inte redan har svårt att få jobb?
Förtrycket av romerna är så ingrott i dom själva så att Kashima kommentarar kontraktet med kommunen som att ”har man inget val är det ju bra.” Läs en gripande artikel om romerna här.
Ja, en del anpassar sig. Anpassar sig till dig som snackar skit om romer bakom ryggen på dom. Anpassar sig till dig som tror på och sprider fördomar om ett folk på 25 miljoner på lösryckta erfarenheter trots att de flesta romer du träffat varit “trevliga” och lika laglydiga som dig själv (men du tänkte kanske inte på att just dom var romer?). De anpassar sig till dig som inte orkar bry dig om att dom bränns inne i sina läger och att nazisterna skrämmer livet ur dom. Eller att politiker ställer sig utanför taggtrådarna, gestikulerar in mot misären barnen tillåts växa upp i och skriker “Titta, allt detta har zigenarna stulit från italienarna!”
Betongmurarna som kommunen låtit bygga? Taggtråden? De krossade glasflaskorna som kastats in över muren? Utedassen? Skjulen utan värme där gravida tvingas sova mitt i vintern? Maten till barnen?
Jag är rädd att du som direkt eller indirekt stödjer trackasserierna av romerna banar väg för ett nyfaschistiskt Europa, en ny etnisk rensning.
Alla människor har rätt att behandlas med respekt. Alla människor har rätt att få utöva sin grundläggande mänskliga rättigheter, fria från förtryck. Det är egentligen ganska enkelt och ta ställning. Ellinor C M och Roya och Matilidas Intersektionalen är några att de ytterst få som tar avstånd från förföljelsen av romerna. Feministiskt initiativ kommer fortsätta att ta ställning och det kan du göra genom att enkelt skriva under denna petition. Och visa ditt stöd genom att gå med i facebook-gruppen Stoppa den växande förföljelsen av romerna!
Miljöpartiet har nu följt Feministiskt initiativs exempel i att sträva för att brist på samtycke är det som ska utgöra definitionen av en våldtäkt. Det känns bra att något mer parti inser vikten av att förskjuta ansvaret på förövaren och inte på offret. Jag är glad att det är Miljöpartiet som går på samma linje här, de behöver verkligen stärka sitt feministiska perspektiv på politiken.
Alexander Chamberland, f.d. språkrör för Grön ungdom, är en av de brinnande feministerna i Miljöpartiet som kämpar på internt. Han vågar vara exempel på att det privata är politiskt och gör det med råge i sin krönika i ETC där han skriver om att själv ha varit utsatt för våldtäkt.
Alexander är modig. Och stark. Det är det som särskiljer feminister - att direkt eller indirekt våga prata om det som är svårt, det som skaver i själen. Och att aktivt arbeta för förändring av det förtryck som vi eller någon som står oss nära fått smaka på.
Vi är många som blivit utsatta för någon form av övergrepp, de flesta berättar aldrig om det. För att det är för svårt. Därför är det så viktigt när några vågar. Tack Alexander.
Jag har tidigare skrivit om att jag blivit utsatt för förföljelse, men inte hela historien. Inte om de år som präglades av rädsla, åren som jag levde i kappsäck och flyttade mellan andrahandskontrakt trots att jag hade en egen lägenhet. Men vad hjälpte en eget kontrakt när skräcken beräknande lutar sig mot altandörren med sin föraktfulla stirrande blick på natten? Och ingen hjälp finns att få från samhället?
Jag ska skriva ner hela historien en dag, den som började med överfallet på väg hem från jobbet, fortsatte i tingsrätten men tyvärr inte slutade där.
Det privata är politiskt och politiken borde ha större respekt för våra privata liv. Även kvinnors. Kvinnors och mäns syn på säkerhet skiljer sig fundamentalt, men säkerhetspolitiken skiter fullständigt i kvinnors erfarenheter och verklighet. Gudrun Schyman gjorde ett väldigt intressant program på temat för några månader sedan. Det kan du se här. Vad Feministiskt initiativ tycker borde förändras kan du läsa här.